chubbbby -' you better dance baby

jag har underbara människor omkring mig, det har jag verkligen. vi sitter alla där och pratar och skrattar. men så fort rösterna försvinner så kommer den tillbaka, det jag inte vet vad det är. den kommer rösterna tillbaka och det försvinner sakta men inte alltid så säkert. jag trodde det hade försvunnit men nej. jag sover inte längre. allting är så tyst och mörkt nu. det ändå som finns är ljudet av fläkten och ljuset från datorn och två ljuslykter jag har fått tända i min rädsla för mörker. nu är det nytt år och jag vet inte vad som kommer hända, det skrämmer mig.  jag trivs inte med att tiden försvinner. jag hade gärna stoppat tiden, men inte just nu, inte i denna natten, eller morgon är det snart. tiden får gärna stanna om jag somnar nån gång.  huvudvärken och illamåndet finns hela tiden. inte alltid märker jag av det, inte alltid är det så starkt men det finns där. just nu så känner jag av det så starkt. snälla stanna tiden när jag somnar, låt mig få vila från huvudvärken, låt mig få vila från illamåndet, snälla låt mig få vila från ångesten, snälla låt mig få vila från ensamheten..

skriver inte detta för någon slags uppmärksamthet, vill helst inte ha någon sådan. inlägget försvinner nog när jag inser varför jag skrev det.



pus ciao